Helgrapport

"Livet blir roligare med lösningsmedel! Besök din lokala krog!"

Jag vet inte vart jag ska börja när det gäller att förklara kvällen. Egentligen var den väldigt lugn så men det har börjat bli att man lärt känna alldeles för många människor som ska stå alldeles för nära och berätta om saker som jag verkligen, verkligen inte vill höra.

Människor ska göra sig roliga och man nickar artigt. Tyvärr kan jag inte uppbåda den glädjen de vill se när de står och grimaserar som en idiot, så jag tackar och säger hejdå. Varpå jag hör "fan va kort han var! Vilken jävla människa". I slutet ser jag henne utanför med jackan på och intensivt sökande kontakt med en äldre kollega som pratar med en annan. Jag frågar när hon stirrar på mig om allt är bra? "Nej, jag är så arg! En viss person har förföljt mig och varit otrevlig hela kvällen" säger hon och ger mig menande blickar precis som att jag försökt vara otrevligt och förpestat hennes kväll. Allt jag gjort har varit att sitta vid en dörr och som sagt blivit kort mot henne när hon står och larvar sig medans folk bakom vill förbi, men, men.

Jag svarar iaf, "vad synd, en annan står ju här som en glädjeflicka och försöker sprida kärlek och värme till alla som vill ha". Aj, aj, aj. I hennes huvud lät det tydligen som "Glädjeflicka, det är vad du är. Ful gammal och tjock är du också!". Resultatet blev att hon mer eller mindre blev hysterisk och började grina med mig ståendes som ett frågetecken. Ok att man inte är bra på att ta ett skämt, men när skämtet inte ens är riktat mot henne, varför tar hon illa upp?

Två personer hade tydligen något lågintensivt slagsmål ute på dansgolvet och höll på att armbåga varandra i någon form av territorial dispyt om vem som ägde delar av dansgolvet. En i cowboyhatt och en liten arab som kände allt och alla. Tydliga direktiv om vem som fick vara i vilket rum gjorde slut på det kalla kriget.

Inget våld. Jo, faktiskt lite. En person som pga obalans attackerat väggar och fast inredning i ivriga försök att hålla sig upprätt var inte alls nöjd med mitt beslut att be honom att gå hem. Självklart skulle man spänna musklerna lite och vips så var man ute. Rätt intressant vad mycket man kan läsa ur en människans ögon: "Lillgrabben ska inte komma här och tro att han är någon, ska sätta honom på plats.... skit, skit, skit ,skit, dumt, dumt dumt......."

Jag längtar fortfarande efter min utopi där folk inser att vi inte vill röra dem utan bara vill att alla ska trivas. Så att man inte får diskussioner som vandrar ifrån ev överintag av sprit till hur dålig utbildning jag har och att man är en misslyckad polis osv. Problemet som folk inte verkar förstå är att de får vakterna de skapar. Dvs vi är inte dumma men miljön formar en. Våld tystnar rätt snabbt en uppkäftig idiot. Ponera att en människa står och är väldigt häftig och tar sig friheten att kalla en för diverse icke artiga adjektiv plötsligt ser sig själv i ett grepp samt i ilfart eskorterad ut genom dörren. Denna vakt ser ju självklart att det var väldigt effektivt och man fick dubbel effektiv i att dels upphörde smädelserna och dels kom personen ut som man också satt som mål. Jag ser det inte som något konstigt att vakter pratar mindre och mindre för att agera mer och mer.

Det är inte bra men det är inte konstigt. Jag vet iof inte hur väl det stämmer överens med verkligheten men som sagt, miljön och våra erfarenheter formar oss. Lyssnar folk inte på oss vilket är deras skyldighet enligt lag blir situationen till slut ohållbar och folk hamnar i klinsh. Vilket är onödigt, och grunden är intag av förkorkande substanser samt övertron på sin egen person.

Jaja, helgen är snart över. Jag hoppas eran varit trevlig!